Efter en livstids tjänstgöring i krig, uppror, kravaller och revolutioner hade den tjockmagade Aurel fått nog. Men näst lite smycken och en inte alltför blygsam pension, lämnade den före detta ingenjören med något mycket mer intressant: en bortglömd, ofärdig ritning till en Gyrocopter - världens första, icke-magiska luftfarkost. Han drog sig tillbaks till den okända, tropiska Askskärgården med inte mycket mer än tid och pengar till hands, där han satte i gång med att bygga farkosten.

Allt eftersom åren gick och högen med misslyckade prototyper växte sig större, började han att tvivla om mekanisk flygning ens var möjlig. Tio år och en dag efter sin pensionering, på en solig eftermiddag med fläktande sydanvindar, satt Aurel med sitt senaste försök, fylld av butterhet och inställd på ytterligare ett misslyckande. Med ett sista grymt drog han i antändningssnöret och täckte för sitt huvud i väntan på den oundvikliga explosionen. Till hans stora förvåning började han att lyfta, och efter några hastiga finjusteringar också komma på rätt köl. Det dröjde bara en timme innan han var en med vinden och utförde allsköns flygkonster och det var då Aurel fann sig själv fångad av det ofattbara undret i att flyga.

Vid skymningen styrde han sin kos tillbaks mot verkstaden, men knappt hade han hunnit svänga sitt fordon innan en kanonkula for rakt igenom dess bakdel. Efter att ha slitit sig loss från vraket, simmade han till närmsta stycke land inom synhåll och såg förgrymmat på medan skeppet som skjutit kanonkulan samlade upp vrakdelarna. När Aurel några dagar senare återkom till sin verkstad började han att arbeta på ännu en Gyrocopter, denna dessutom försedd med utrymme att bära en tyngre och mycket farligare last.