Bland de högsvurna i Slithereen-vakten finns det ett högtidligt löfte som ofta upprepas innan strid: Ingen Slithereen får misslyckas. Dessa ord är lika mycket ed som ett bindande avtal, då de som misslyckas med sin plikt utvisas från orden. Att misslyckas är att vara annat än Slithereen.

Slithice var en gång den högst ansedda i sin ras. Hon hade befäl över en bataljon av slithereens och använde sin väldiga röst som sitt största vapen. Mäktig och slingrande ledde hon sin dödliga vakt till de Djupas försvar, och de stora rikedomarna i de sjunkna städerna. Men i den sista striden av Crey, drevs hennes styrkor tillbaka av en plundrande armé av havsodjur som hade i avsikt att hitta tribut till sin gud Maelrawn. Efter det långa och blodiga anfallet, när kropparna rensades bort från de sjunkna hallarna, fann man att en ensam juvelprydd bägare saknades från skattkammaren. Av hennes hundra vakter överlevde bara ett fåtal, men deras mod och uppoffring var av liten betydelse. Vad som spelade roll var skatten som stulits. Förstörd heder. Och så kastades Naga Siren ut. Förvisad för att söka efter den stulna bägaren. Trots att hon kan lägga till hundra gånger sin egen vikt till den gyllene skattkammaren, så är hon dömd att leva för sig själv tills den dagen hon återvänder med vad som stulits. För ingen mängd guld är likvärdig den heder som hon har förlorat.