Under århundraden lurade Black Arachnia Broodmother i de mörka lavatuberna under Mount Pyrotheos glödande caldera, och födde miljontals spindelungar i säkerhet innan hon skickade dem att hitta byten i den vida världen ovanför. I en senare ålder reste Girighetens vesir, Ptholopthales, sin ziggurat av magnetit på den döda vulkanens kullar, och visste att de som försökte stjäla hans magnetiska rikedom var tvungna att överleva de spindelfyllda passagerna.

Efter årtusenden av moderlig fred, fann Black Arachnia sig själv drabbad av en strid ström av pälsfötter, ficktjuvar, fräcka riddare och nobla ungdomar--alla var utsökta, visserligen, men verkade ändå skapa en dåligt uppfostrande miljö för hennes oskyldiga avkommor. Trött på alla intrång besökte hon Ptholopthales; och när han visade sig vara motvillig att diskutera en kompromiss, slog hon in vesiren i silke och satte undan honom för att vara huvudrätten till ett speciellt födelsedagskalas.

Tyvärr uppmuntrade avsaknaden av den Magnetiska Zigguratens mästare blott till en ny generation av inkräktare. När en av hennes nyfödda klevs på av en klumpig äventyrare, nådde hon slutet på sitt silkesrep. Broodmother riktade sig mot ytan, och förklarade sitt syfte med att rensa hela världen på alla möjliga inkräktare, ner till den siste hjälten om nödvändigt, tills hon kunde försäkra sig att hennes barnkammare återigen kunde vara en säker och hälsosam miljö för hennes värdefulla spindelungar.